Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Alla kvinnor men inte alla män

Hur många exempel och vittnesmål behövs det om hur kvinnor i alla åldrar tilltalas i det offentliga samtalet innan det händer nåt?

Annons

Kvinnohat i alla dess former är så normaliserat att inte ens vuxna idrottsmänniskor drar sig för att skriva ”jävla hora” till en 15-årig fotbollsdomare i en ungdomscup. Så länge detta kan ske har vi ett stort problem som aldrig kommer att lösas genom att ”stoppa invandringen”.

Den kulturen har vi byggt upp alldeles själva.

Och nej, inte alla män. Inte nu heller.

Men tillräckligt många för att man inte ska kunna avfärda det som enstaka stolpskott. Fråga vilken kvinna som helst i din omgivning hur hon känner när hon ensam möter ett gäng killar på en mörk gata. Även om man inser att risken för våld är liten kan man ändå aldrig veta. Men däremot är det fritt fram för obscena gester, höga recensioner av ens utseende eller påträngande tillrop och erbjudanden.

Om pojkar uppfostrats i en miljö där nedsättande kommentarer om kvinnor bemöttes med att detta inte är okej, skulle inte kvinnor (i alla åldrar) behöva känna detta obehag i olika grad.

Och nej, inte alla pojkar, inte alla män.

Det är förresten inte bara kvinnor som insett denna ständigt närvarande vetskap om ett hypotetiskt hot. Flera män har i sociala medier vittnat om hur de när de gått efter ensamma kvinnor märkt hur de börjar se sig oroligt över axeln, ökar på stegen eller tar upp telefonen i beredskap. Insikten att det är dem de är rädda för är som ett slag i magen. Och en väldigt nyttig insikt som sannolikt kommer att leda till att dessa mäns barn kommer att växa upp med tydliga normer om vad som är okej och inte.

När denna problematik kom i dagern efter de vidriga massövergreppen

i många städer, både i Sverige och övriga Europa, blev alla som nämnde detta anklagade för att relativisera och förminska angrepp som begås av flyktingar och ensamkommande pojkar.

Reaktionen var dock mer överraskande än anklagande: ”tycker ni detta är

något nytt eller ovanligt, det händer ju hela tiden?”.

En av dem som reagerat liknande på en annan aktuell incident, den som nämndes inledningsvis om den unga domaren som blev kallad ”jävla hora” av

vuxna bredvid planen, är en tjej som i ett Facebook-inlägg skriver så här: ”Det fascinerande är att folk blir så fruktansvärt upprörda och förbluffade över incidenten. Som om det är en engångshändelse, något utöver det ordinära inom barn- och ungdomsidrott”.

Journalisten Kattis Ahlström vittnade i veckan (på News55.se) om sina erfarenheter av män som tar sig rätten att säga precis vad som helst som skulle vara omöjligt i en omvänd situation. Hon berättade att hon som tur var inte blivit utsatt för det hat och hot som många andra offentliga kvinnor.

”Däremot är jag kvinna. Och ibland tycks det räcka för att bli en öppen måltavla för vissa män som tycker sig ha företrädesrätt att bedöma och recensera kvinnor”.

En man på en fest började ingående förklara för henne varför hon var singel (starka kvinnor skrämmer män …) och att hon varit ”lite mullig minsann” men att hon nu var smal och fin.

Nej, alla män gör inte så, men de skulle kunna göra det utan att någon gick

i taket.

Såvida han inte var invandrare alltså.