På tisdagen den 19 september manifesterar vi på Sergels torg i Stockholm. Vi är där för att läget för folkhögskolan är allvarligt med hotad verksamhet, nedlagda utbildningar och uppsägningar av personal. Hittills i år så har närmare 200 folkhögskollärare sagts upp i Sverige. Därför åker många folkhögskolor i landet till den riksomfattande manifestationen, anordnad av Sveriges lärare folkhögskola.

Folkhögskolan finansieras till största del av offentliga medel och vi är därmed utlämnade till politiska beslut. Här kan vi med växande oro konstatera att satsningarna sedan länge uteblir och att det från politiskt håll kommit flera beslut som kraftigt inskränker våra möjligheter att satsa på utbildningar. Verksamhet som vi vet gör stor skillnad för våra deltagare och i förlängningen samhället. För oss är detta näst intill ett mysterium med tanke på de utmaningar vårt samhälle kämpar med – det är helt uppenbart att vi är framgångsrika, precis där vår tids utmaningar finns.

Vi ser dagligen hur vår unika och väl utvecklade utbildningsform gör skillnad för våra deltagare. Vi är mångas första val med stor bredd och variation av kurser. Andra kommer till oss efter att tidigare utbildningsformer misslyckats. Drygt var fjärde elev som gick ut gymnasiet 2022 saknade slutbetyg. I Sörmland i dag finns 4 500 unga vuxna mellan 18 och 29 år som varken arbetar eller studerar. 1 200 av dem finns inte registrerade som deltagande hos någon instans. Här är folkhögskolorna en del av lösningen.

Under folkhögskolans mer än 150-åriga historia har vi gång på gång visat att vi är relevanta för vår samtids utmaningar och behov. Trots detta fortsätter beslutsfattare bortse från folkhögskolan som den möjlighet den är. Folkhögskolorna har under lång tid fått minskad finansiering och försämrade möjligheter att stärka individ och samhälle.

Vi lever i ett samhälle som mer än någonsin präglas av åsikten att den ekonomiska nyttan driver utvecklingen framåt. Ur det perspektivet är satsningar på folkhögskolan en god investering. Rapporten ”Samhällsekonomisk effektutvärdering av folkhögskolan” från 2022, redovisar att genomsnittet för det totala regionalekonomiska värde som de i studien kartlagda folkhögskolorna skapar är 50 miljoner kronor per år och skola. Samma rapport visar att folkhögskolans deltagare efter avslutade studier vidareutbildar sig eller får anställning.

Behovet av vuxenutbildningar har ökat markant när allt fler går ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Dessa vuxenutbildningar är ofta marknadsstyrda och upphandlas av kommunerna till lägst pris. En utveckling som lett till minskad lärartäthet och frågor om vilken kvalitet dessa utbildningar erbjuder.

Folkhögskolan är motsatsen till detta. Vår utbildningsform och våra verksamheter är kraftfulla för individ och samhälle, socialt och ekonomiskt och kan inte ersättas av andra utbildningsformer. Vi behöver resurser och möjligheter nu, innan det är för sent!

Kerstin Burström

rektor Vårdinge folkhögskola

Annika Nyberg

rektor Nyköpings folkhögskola

Daniel Berto

rektor Åsa och Eskilstuna folkhögskolor

Petra Fasth

rektor Stensund folkhögskola