Skjutningar eller knivattacker i skolor påverkar oss extra mycket. Alla har vi varit elever (eller kanske fortfarande är). Vi känner igen miljöer. Vi förstår hur utsatt man kan känna sig om en beväpnad gärningsman som vill illa kommer in i ett klassrum eller en skolkorridor. När du på sin höjd kan söka skydd under en bänk eller ett bord. Det spelar ingen roll om platsen för dådet ligger långt bort, det kommer ändå nära.

Skolvåldet i Sverige har sina extremer. I oktober, 2015, dödade en ensam gärningsman en elev, en lärare och en elevassistent med svärd i Trollhättan. I januari 2016 knivmördades en 15-åring på en skola i skånska Broby. I december 2017 dödades en 17-åring på Enskede gårds gymnasium med kniv av en annan av skolans elever. Förra våren mördades två anställda på en gymnasieskola i Malmö av en elev. Till det kommer flera knivattacker utan dödlig utgång – däribland den i Örebro i förra veckan.

Dessa har fått stor uppmärksamhet, förstås. Däremot talas det mindre om våldet och hoten som nästan dagligen sker i våra skolor. Detta vardagsvåld är på tok för vanligt. Elever och lärare verkar alltför ofta i en arbetsmiljö som skulle vara helt oacceptabel på andra arbetsplatser.

I Södertälje anmäler kommunanställda olycksfall, tillbud och andra avvikelser som inträffar till ett system som kallas Kia. LT har granskat anmälningarna från och med år 2022 till nu för samtliga kommunens verksamheter. Däri finns någon som snubblat, cyklat omkull på väg till jobbet eller haft ett fiskben som fastnat i halsen. Där finns också ärenden om att det är kallt på jobbet eller om tung arbetsbelastning och stress.

Påfallande ofta handlar anmälningarna till Kia om hot och våld. Här sticker skolorna ut. Dels de där elever slår och kränker andra elever, dels där elever har gått till angrepp mot lärare och annan skolpersonal.

I de korta händelsebeskrivningarna finns ord som överfall, misshandel och övervåld. Där står också som några exempel:

• Mottagande av slag, sparkar, spott och kastande av elev.

• Elev skallar personal.

• Elev försökt fälla samt sagt kränkande och rasistiska ord till anställda.

• Slag med en sopborste på handen.

• Slag mot huvudet, ont och yrsel.

• Hårt knytvävsslag och spark.

Och så vidare. Listan är längre, mycket längre.

Ett verktyg för att skydda klasskamrater och andra på skolan från våldsverkarna är att ta till avstängningar. Reglerna säger att en elev högst får vara avstängd under en vecka och maximalt två gånger per termin.

Under läsåret 2022/2023 har Södertäljes kommunala skolor stängt av ett 60-tal elever från undervisningen efter fysiska eller verbala kränkningar. Totalt 13 skolor har stängt av minst en elev under läsåret – allra flest på Blombackaskolan (18 avstängningar) följt av Soldalaskolan (11) och Oxbacksskolan (8). Två avstängda elever har gått i årskurs F–3. 18 på mellanstadiet och 46 avstängningar har skett av högstadieelever. En tredjedel av de avstängda är flickor.

Det är naturligtvis helt nödvändigt att plocka bort den som misshandlar, om än så för kortare perioder. Det handlar om att prioritera säkerheten och tryggheten för alla andra – ingen ska behöva utsättas för hot och våld.

Det behövs också ökad kunskap om vad som gör att barn och unga brukar våld på vuxna. Vid Göteborgs universitet pågår ett forskningsprojekt som studerar konflikter som innehåller hot och våld riktat mot lärare från elever. Det är mycket bra.

Målet måste vara en nolltolerans mot våld och kränkningar. Och också att kunna förebygga i tid. Enbart avstängningar löser inte detta.

Att exempelvis vara uppmärksam om en elev verkar må dåligt och uttrycka hat eller tankar om att skada andra är centralt för att kunna få den potentiellt våldsamma på andra tankar.

För vem vet, det ligger i farans riktning att den som börjar med ett knytnävsslag på mellanstadiet tar till en kniv på högstadiet. Och att vi tvingas uppleva fler fall av det extrema skolvåld likt dem som texten inleddes med.