Jag hör en smäll och ser någon springa förbi. Bevittnar jag en skjutning i Södertälje? Människan vänder sig om och det är en kvinna. Lugnet svämmar över mig och jag återgår till mitt fridfulla tillstånd framför tv:n.

Mitt sinne hade spelat mig ett spratt. Skottlossningen var fyrverkerier och ”personen på rymmen” tränade. Men det slår mig plötsligt – skulle det vara chockerande att föreställa sig en kvinna med ett fulladdat vapen? Om det är så, låt det förbli så.

Jämställdhet förespråkar jag alltid, men om jag någon gång motstrider jämställdheten, är det gällande kriminaliteten. Det råder däremot inga tvivel om att jag främjar en värld där både killar och tjejer kan undgå kriminaliteten.

Kommer ni ihåg hur det var på lågstadiet? Jag kommer ihåg. Det handlade om en naiv frihet och ett kärleksfullt broderskap killarna emellan. Frihet, jämlikhet, broderskap! Nej, jag gick inte i lågstadiet under franska revolutionen men slagorden passar bra i detta fall också. När killarna var yngre var det entusiastiska kramar dem emellan, nu är det ett snabbt handslag, och om man har turen på sin sida, kanske till och med en snudd mot axeln. Är det inte tröttsamt? Att inte få känna närhet till någon och att ständigt vara på sin vakt för att inte verka alltför känslosam?

Jag diskuterade det med en vän häromdagen och vi kom fram till att könsfördelningen inom kriminaliteten grundar sig i att killar redan från tidig ålder behöver ta på sig en roll. Ni vet, inget spelar roll, och känslor, finns det fler känslor än ilska? Man ramlar och skadar sig, än sen då? Man är stressad och ångestfull, än sen då? Man är irriterad på grund av en lite för misstänksam blick, då är det tillåtet för helvetet att braka loss. Sedan existerar även en annan roll. Den där man ska ta över positionen som försörjare, ibland för familjen och ibland för att klara sig själv.

Jag hör kontinuerligt föräldrar klaga på gängkriminaliteten här i Södertälje, med all rätt. Men ändå är det många av dessa föräldrar som uppmanar sina söner till att ”bete sig som män”, sluta visa känslor och att ta för stort ansvar. Deras skeva syn på män är det som skadar, och till sist, tillsammans med andra faktorer, förgör. Jag har frågat tidigare och jag frågar igen och jag frågar det igen, ser du ett mönster i hur du behandlar din dotter gentemot hur du behandlar din son? Tidigare har jag skrivit om de negativa effekterna det har på dottern men låt oss inte glömma hur sonen påverkas. Håll inte andan alltför länge men jag vågar påstå att en balanserad och jämlik uppfostran är vad som saknas.

Jag vill samtidigt inte anklaga alla föräldrar, jag är väl medveten om den gruppen som gör vad den kan. Ofta handlar det även mycket om samhället man växer upp i. Södertälje har ett stort antal underbara föräldrar som kämpar med att skapa ett fint liv för sina barn. Er är jag tacksam för.

I slutändan handlar mansdominansen inom gängkriminaliteten om de olika förhållandena tjejer och killar utsätts för. Det tror jag att alla kan medge. Kom därför ihåg att förbättringen ligger i att reducera skillnaden. Nästa gång du är bekymrad över kriminaliteten, tänk på din roll inom uppbyggandet av maskulinitetsnormerna.