Annons

Annons

Annons

Tomas Karlsson

ledare centerpartistiskOstlänken

Tomas Karlsson
Avtalet gällde en helt annan Ostlänk

Detta är en opinionstext.LT:s ledarsida är fristående, men delar Centerpartiets värderingar.

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) har stoppat utbyggnadsplanerna för höghastighetståg i Sverige, men tycker fortfarande att Ostlänken ska byggas

Bild: Thomas Jokiniemi

Annons

Det är faktiskt bara 5,5 år sedan Södertälje tecknade avtal med staten om bygget av Ostlänken – den järnväg som är tänkt att gå mellan Linköping och Järna.

Trafikverkets nuvarande plan säger att själva bygget ska påbörjas 2024 och att tågen ska börja rulla på spåren år 2035. För tre veckor sedan gav länsstyrelsen grönt ljus till järnvägsplanen för den del av banan som går i Södertälje kommun – från Gerstaberg i Järna till Långsjön i Hölö. Nästa steg är att denna delsträcka ska fastställas av Trafikverket, för att sedan vinna laga kraft.

Annons

Annons

Ett åtagande i avtalet var att Södertälje före år 2035 ska ”uppföra 15 300 bostäder, med en genomsnittlig takt av cirka 765 bostäder per år”. Nyproduktionen har inte nått upp till den nivån. Ett annat var att kommunen ska medfinansiera projektet med 47,5 miljoner kronor. Beloppet sattes utifrån prisnivån på sommaren 2016 och är indexreglerat. Åren har gått och i dag har summan som Södertälje ska betala stigit till cirka 59 miljoner kronor.

Avtalet är tydligt kring vad som förväntas av Södertälje. Lika tydligt är det att många av de skäl som fanns för att ingå avtalet inte gäller längre.

• Tågen skulle gå i 320 kilometer i timmen. Tidigt i processen sänktes maxhastigheten till 250 kilometer i timmen.

• Ostlänken ingick i den så kallade Sverigeförhandlingen som syftade till att bygga ett nytt system för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. I december 2022 beslutade den moderatledda regeringen att avbryta planeringen och stoppa utbyggnaden.

Annons

Gäller avtalet nu när Ostlänken bara blir en lokal ”snuttsträcka”?

Annons

Där står vi. Vi kan fråga oss om det verkligen är höghastighetsjärnväg om tågen inte får köra i högre hastighet än 250? Gäller avtalet nu när Ostlänken bara blir en lokal ”snuttsträcka” och inte, så som det var sagt, en del i ett hoplänkat system av nya nationella stambanor?

Svaren kan vi tvista om. En sak vet vi. Tanken på Ostlänken lever vidare, men där har Trafikverket fått regeringens uppdrag att löpande ”identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder”. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) var när uppdraget gavs orolig över prislappen men samtidigt glasklar med att detta i sin tur inte ska ”medföra någon nämnvärd försening”.

Det är bra.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan