Vad ska man tro när man läser Mats Siljebrants (KD) debattinlägg?

Påståenden som ”Nu säger vi äntligen adjö till 1960-talets stadsbyggnadsideal och välkomnar mer inbjudande miljöer” etcetera. Det är väl så att 60-talet hade nog ingen speciell stil, utan årtiondet var nog ett sätt för styrande att få fram fler bostäder på extremt kort tid och därför har vi den typen av bebyggelse, på gott och ont.

Därför kan man inte bara slentrianmässigt skylla detta på arkitektkåren. Byggnaderna har i många fall mer att önska exteriört kanske, men det är lägenheter med bra planering som överträffar det mesta som byggs i dag, där ”öppen planlösning” dominerar och många gånger är omöblerbara för hyresgäster … Vilken stil ser Siljebrand att det nya hotellet vid Maren får?

Sedan har vi Torekällbergets ”hotell” som har en helt obegriplig skala för omgivningen och en salig röra av exteriöra uttryck. Vad kallas den stilen?

I Göteborg har det socialdemokratiska kommunalrådet, Johannes Hulter, tagit bladet ur munnen. Han anser att politiker och ”folk på gatan” mycket väl kan det här med vad som är snyggt och därmed kanske ska få bestämma hur det ska se ut. Därför har Göteborg nu (enligt undertecknad), byggt en makaber pastisch som bostadshus och en hotellkoloss i bästa Stalinarkitektur.

Jag förstår att kommunarkitekter i många svenska städer säger upp sig när man blir överkörda av politiker som vet hur det ska se ut. Det är en väldigt skrämmande utveckling

Stefan Wikström

Mariefred