Annons

Annons

Annons

Annons

Tidiga betyg

Debatt
Ta bort lägsta betyget och gör gymnasiet tillgängligt

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En av sex i Södertälje kommer inte in på gymnasiet. Systemet borde göras om så att vägen framåt blir tillgänglig också för dem, menar debattören.

Annons

”Reformerna måste gå till botten med problemen” skriver Ulf Waltré men inte ens han lyckas fullt ut sätta fingret på den ömma punkten. Ulf skriver klokt och inser givetvis att betygsbilden är väldigt ojämn, i hög grad knagglig för många. Andra klarar skolutbildningen rätt så galant och detta är den absoluta majoriteten. Här i Södertälje är det så att en av sex elever blir här stoppade, de får inte gå vidare till gymnasiet.

De får inte ens läsa hantverksprogrammen. De är för alltid stoppade utanför skoldörren. Detta är förstås alldeles förödande. Alla de elever och lärjungar som kommer från hem där bildning är helt naturlig, det sitter överallt i hemmets väggar för dessa kommer det förvisso gå bra. Där föräldrarna ständigt bistår sina barn. Där bildningen sitter som DNA fäst vid blodomloppet gällande för förälder-skolelev.

Annons

Annons

Det finns dessvärre ett stort svart gigantiskt hål i det här aktuella skol resonemanget. Och det gäller förstås alla de elever som inte har tillräckligt bra stöd hemifrån, där bildning inte är särdeles naturlig råvara, där skola och egen bildning inte är helt samklang. Där eleven även saknar studiero. Där elever inte alls kan få hjälp med sina läxor, eller vara synliga med föräldrar i skolhuset. Föräldrarna tycks vara helt och hållet föräldralediga per definition dygnet runt. Alla dessa elever som i grundskolans 9:e klass garanterat går på pumpen och kör i något av kärnämnena. De slängs ut från fortsatta studier helt och fullständigt. Och de är inte få, nära nog 14 procent av eleverna gällande för landet, något högre i Södertälje 16 procent (i botten av samtliga kommuner i länet).

Varje år ungefärligen samma groteska siffra. De får inte gå vidare till gymnasieskolan och de får därmed inte heller läsa de yrkesorienterade ämnena på gymnasienivå. Dörren är helt stängd för dem. Förbommad. Och det är liknande resultat för varje år som läggs till historien. Efterhand blir det väldigt många som slängs ut från fortsatta studier. Hur ska man få bukt med detta då? Vår lokalpolitiker Metin Hawsho (L) skriver inlägg efter yttrande men säger inte en bokstav om detta för det existerar inte i hans politiska sfär. Han pratar enbart om den nödvändiga konkurrensen elever emellan och den fungerar förstås för de som redan har detta med bildning med modersmjölken.

Annons

Mer och bättre pedagoger är självfallet nyckeln för att förbättra skolresultaten (betygen) men det som Hawsho förespråkar räcker inte till om vi ser till skolan som helhet för alla de elever som en gång där träder in som sjuåring. De som redan har bildning med modersmjölken där kan ribban förstås vara en extra sporre för de som siktar högt. Men ändock, det här blir en ihålig insats som inte hjälper de som slås ut redan i grundskolan. Och vad återstår då för alla som slås ut? 14 procent varje blir väldigt många på några år.

Annons

Jag kan inte se att någon av de politiska partierna har något vettigt att komma med gällande just detta, alltså de elever som inte klarar grundskolans krav. Hawsho raljerar med att man inte kan hoppa höjdhopp utan ribba och detta är ju förvisso helt sant men för de som inte ens kommer in på höjdhoppsbanan är detta den tysta sanningen. Det är dags att ändra kriterierna för grundskolan och precis som skolministern föreslår ta bort det sämsta betyget. Dags att göra om i bottendelen med andra ord, och hantverksprogrammen kan svälja fler av alla dessa om de öppnar dörren någon gång. Man behöver inte vara docent i allt.

Anders Hammarlind, fri skribent

Annons

Annons

Till toppen av sidan