Under rubriken ”Nykvarn borde tänka till kring skyddsrummen”, skriver Tomas Karlsson, politisk redaktör på LT, på ledarsidan bland annat om skyddsrummen i Nykvarn (LT, 23 mars) och om vad kommunen gjort och inte gjort för att skydda befolkningen.

Befolkningsskydd är viktiga frågor att informera om och även diskutera, inte minst mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i vår omvärld och kriget i Ukraina.

Men då är det viktigt att informationen blir rätt. Dessvärre blev det inte så i Tomas Karlssons ledarartikel. Genom antydningar, undanhållen information och rena faktafel skapas osäkerhet och tvivel hos många Nykvarnsbor som läser ledarsidan.

Karlsson skriver att ”någon planering att bygga fler skyddsrum i samband med att hela centrum byggs om har inte funnits”. Efter flera år som medarbetare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vill jag upplysa om att det är helt och hållet MSB som beslutar om behov av skyddsrum, var dessa ska placeras och vilka funktionskrav som ska gälla. Inte kommunens tjänstemän eller politiker.

Besluten om antalet skyddsrum i Nykvarn grundar sig på en hotbild och försvarsplanering som gällde för decennier sedan. Fakta är att inget skyddsrum har byggts i Sverige sedan 2002. Däremot har flera avvecklats, bland annat i Lillhagaskolan.

I ledartexten står också att ”Nykvarns politiska ledning bör fundera ett varv till” och nämner att de framtagna trygghetspunkterna inte räcker och inte heller är trygga när bomber faller. Naturligtvis är det så, men trygghetspunkternas syfte är att ge medborgarna möjlighet att klara ett längre strömavbrott – inte bombskydd.

Karlsson nämner inte med ett ord att i Nykvarn har vi förberett med reservkraft för till exempel äldreboendet Lugnet, skapat RÖS-skyddade ledningsplatser (skydd mot att röja signaler från mobiler och datorer) i nya kommunhuset, byggt ett vattentorn för att trygga vattenförsörjningen, förberett alternativa ledningsplatser om it- och elförsörjning slås ut.

Dessutom har vi utbildat, övat och utvärderat kommunens krisorganisation under de två åren som pandemin pågått.

I en tid där vi allt oftare uppmanas att vara källkritiska och vaksamma mot desinformation är det både olämpligt och omdömeslöst att på LT:s ledarsida föra fram vinklade och felaktiga beskrivningar av befolkningsskyddet i Nykvarn.

Leif Zetterberg

Svar: Ord och inga visor från Leif Zetterberg, utifrån det faktum att Nykvarn har bland det lägsta antalet skyddsrumsplatser per invånare i hela landet. Det är helt korrekt, vilket Zetterberg skriver, att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bär ansvar för skyddsrum och att inga nya byggts i Sverige på två decennier.

Det är också helt korrekt, vilket jag skrev, att några tankar på skyddsrum inte finns med i planeringen för nybyggen. På den senare punkten kan det bli förändringar i hygglig närtid. En statlig utredning under ledning av Britt Bohlin är tillsatt för att se över civilbefolkningens skydd. Till hösten ska den lämna förslag. I en intervju med Dagens Nyheter säger Bohlin att utredningen kommer att föreslå nybyggen av skyddsrum – hon anser att det behövs en rejäl kapacitetsökning eftersom befolkningen ökat. ”Det är en lång resa att gå innan civilbefolkningen har ett fullgott skydd i Sverige”, säger hon.

Måhända kommer även Nykvarnsborna omfattas av att skyddet stärks.

Tomas Karlsson

politisk redaktör, LT