Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Nej, vi ska inte tillbaka till Folkhemmet

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En radioapparat i Nordiska museets folkhemslägenhet. Under decennier hade staten monopol på utsändningar via radio och tv – och Sverige var starkt präglat av kollektivistiska idéer.

Annons

Med de små stegens tyranni försöker nu socialister återinföra det svenska Folkhemmet och på så vis få en större kontroll över oss. De börjar med att försvåra vår valfrihet genom att driva frågan om förbud mot vinster i välfärden.

Vi kommer få ett samhälle där staten talar om för oss vad som är bra för oss. Ett samhälle där staten inte längre vågar lita på den enskilda individens omdöme.

Wilhelm Moberg talade om ett samhälle som inte var demokratiskt men det gav sken av att vara det. Han menade att det då var en ”demokratur” och kanske är det en beskrivning av Folkhemmet. Det råder yttrandefrihet och det finns fria val men politiken och massmedia domineras av etablissemanget som styr åsiktsbildningen. Folket lever då i en föreställning att de förmedlas objektiv och allsidig bild av verkligen. Moberg menade att etablissemanget stryper den fria debatten då åsiktsförtrycket är väl dolt. Det släpps bara fram vissa meningsyttringar som passar dem. De olämpliga tystas effektivt ner menade Moberg.

Annons

Annons

Staten hade monopol på radio och tv under Wilhelm Mobergs tid. Det fanns en så kallad ”Piratradiolag” som förhindrade svenskar att starta och driva privata radiokanaler. Det politiska etablissemanget kämpade länge med att behålla detta monopol. När TV3 sände från London inleddes en utredning för att stoppa kanalens möjligheter att nå oss. Televerket ägde också vår telefon och det var straffbart att koppla in en privat telefon i vårt hem.

Samhället hade ett kollektivistiskt synsätt som skapade en missunnsamhet mot individer som valde en annan väg än det som då var politiskt korrekt

Jag menar att Folkhemmet säkerställde att Socialdemokraterna satt vid maktens grytor under en lång tid, då den skapade en gemensam nationell och kulturell identitet då staten hade en betydligt större kontroll över oss genom styrningen av vård, skola och omsorg samt radio och tv.

Samhället hade ett kollektivistiskt synsätt som skapade en missunnsamhet mot individer som valde en annan väg än det som då var politiskt korrekt för att ingå i Folkhemmet. Skolans betygsystem satte betyg utifrån gruppen och inte efter enskilda prestationer som i dag.

Man kan även se detta på hur synen på våra idrottsatleter som hindrades att bli professionella utomlands. De första som drog över till NHL blev nästan ”persona non grata” och sågs som svikare. Kulturetablissemanget såg ner på Abba då de menade att de fyra svek det svenska värderingarna då de var så kommersiella.

Annons

När svenskarnas utbildningsnivå steg ökade också viljan att själva kunna styra mer av sin vardag. Vi krävde därför mer individuella lösningar än vad den offentliga sektorn kunde ge. Denna brist på hörsamhet från myndigheterna skapade en frustration hos många. 1990 kom ”Maktutredningen” som visade på att svensken kände en vanmakt i kontakten med vården, skolan och andra myndigheter som gjorde att många av dem kände sig överkörda.

Därför måste det värnas om de frihetsreformer som de fria skol- och vårdvalen har inneburit, genom att ta en stor hänsyn till Maktutredningens slutbetänkande som visade på om hur många av oss uppfattade kontakten med myndigheterna.

Vi ska inte gå tillbaka till den enfald som då gällde, istället för som idag där vi har en mångfald som gör att vi kan välja utifrån våra egna behov samtidigt som vi tar ett solidariskt ansvar över våra medmänniskor.

Tor Nilsson

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy