Sedan valfriheten i skolan infördes på 1990-talet har antalet elever som väljer att gå i en fristående skola ökat successivt. I dag går drygt 2 800 barn i Södertälje i en fristående grundskola.

Samtidigt är företeelsen föremål för en livlig debatt. En aspekt av det fria skolvalet som diskuteras flitigt handlar om kopplingen till invandring och integration. Från vissa håll påstås bland annat att stora grupper av befolkningen inte vill använda det fria skolvalet och att språkförbistring gör att de inte känner till det.

Friskolemotståndarna driver även linjen att valfriheten bidrar till segregationen samt att stora grupper låter sina barn gå i skolor med religiös inriktning.

Dessa argumentationslinjer tar ett utifrånperspektiv och talar om människor som bor i utanförskapsområden – i stället för att tala med dem. Vi väljer att göra tvärtom.

Förvånansvärt nog har ingen tidigare frågat människor i dessa områden om hur de ser på valfriheten i skolan. Almega kan nu presentera helt nya uppgifter som ifrågasätter argumentationen ovan. Vi har låtit Demoskop genomföra en undersökning bland föräldrar till grundskolebarn i särskilt utsatta områden, däribland Ronna, Geneta och Lina i Södertälje.

Eftersom antalet svar där är färre än 100 bör viss försiktighet iakttas vid tolkning av siffrorna. Men den bild som framträder är en annan än den gängse – samtliga vårdnadshavare tycker att det är viktigt att kunna välja skola. Och de lägger inte bara vikt vid denna fri- och rättighet, många använder den också. 78 procent av föräldrarna har valt skola åt sina barn, 13 procent har bytt skola utan att ha flyttat, medan 30 procent av föräldrarna har funderat på att byta skola. Sammantaget är det fria skolvalet alltså mycket uppskatta av föräldrarna i Södertäljes särskilt utsatta områden.

Det är också intressant att titta på vilka faktorer som föräldrarna tycker är viktiga när de väljer skola till sina barn. Endast fyra procent ansåg att det allra viktigaste är att skolans elever har liknande bakgrund som det egna barnet. Farhågan att det fria skolvalet skulle bidra till att ett stort antal barn skulle hamna i friskolor som stänger ute dem från majoritetssamhället verkar alltså vara överdriven. I stället prioriterar föräldrarna sådant som en trivsam miljö, en hög andel behöriga lärare samt att skolan uppvisar goda resultat.

Det finns ett antal olika förslag och utredningar som på olika sätt syftar till att göra det svårare att driva friskolor. Mest aktuell är utredningen En mer likvärdig skola vars förslag skulle leda till att elever i fristående grundskolor riskerar att få skolpengen sänkt med upp till åtta procent och i vissa fall mer. Syftet är uppenbart – att få bort friskolorna, genom att helt enkelt göra det ekonomiskt omöjligt att driva dem.

Om dessa förslag blir verklighet slår man undan benen för alla friskolor, särskilt som dessa redan i dag är underfinansierade jämfört med de kommunala skolorna. Därmed undergräver man basen för det breda utbud av skolor som är en förutsättning för människors skolval.

Det finns nämligen inget annat sätt att skapa ett sådant utbud av skolor än att låta friskolor gå med överskott och därmed säkra en buffert. Att bestraffa tusentals barn i Södertälje och underkänna deras och deras föräldrars skolval vore ohyggligt oklokt.

I grunden handlar detta om en skillnad mellan å ena sidan valfrihetens vänner och å den andra sidan dess motståndare. Antingen tror man att människor, inklusive de som bor i utanförskapsområden, har vilja och förmåga att påverka sina liv. Eller så tror man det inte. Våra siffror pekar på att den förra synen stämmer bättre överens med verkligheten, åtminstone när det gäller barnens skola. De som bor i Södertäljes särskilt utsatta områden vill, precis som de flesta, välja skola åt sina barn. Då vore det oklokt att utforma en politik för motsatsen.

Thomas Erséus

vd Almega

Stefan Koskinen

förbundsdirektör Almega tjänsteföretagen

Andreas Åström

näringspolitisk chef Almega