LT:s ledarskribent Elias Rosell har under sommarens relativa nyhetsstiltje ägnat sig åt att granska olika partiers obehandlade och obesvarade motioner till Södertälje kommunfullmäktige. Bra jobbat, Rosell – då återkommer en och annan viktig fråga som tyvärr har hamnat i stand by-läge på grund av det sista halvårets stora fokus på coronapandemin. Frågor som på längre sikt till och med har större betydelse för mänsklighetens överlevnad än den pågående pandemin – nämligen klimat- och miljökrisen.

Denna har tyvärr inte tagit paus, även om kontinenters, nationers, regioners och städers så kallade ”lockdowns” för tillfället har minskat de omedelbara utsläppsnivåerna av växthusgaser, genom radikalt mindre transporter och avsevärt mindre klimatförstörande produktions- och konsumtionsaktiviteter.

Det stämmer att Vänsterpartiet, bland flera av våra klimat-och miljörelaterade motioner, för ett år sedan lämnade in en motion till Södertälje kommunfullmäktige som uppmanar Södertälje kommun att utlysa klimatnödläge. Utöver denna motion har Vänsterpartiet också lämnat in en motion som uppmanar Södertälje kommun att upprätta en årlig koldioxidbudget så att kommunen med handlingskraft och på ett bättre målinriktad sätt ska kunna arbeta med konkreta utsläppsreducerande aktiviteter för hela det geografiska kommunområdet, något som saknas i kommunens klimat- och miljöprogram.

Rosell, med ett förflutet som kommunalrådssekreterare till Miljöpartiet i Södertälje, vet mycket väl att vare sig Vänsterpartiet eller ens Miljöpartiet tror att lösningen till klimat- och miljökrisen sitter i utropandet av ett nödläge eller i införandet av en kommunal praktik såsom koldioxidbudget. Ett klimatnödläge liksom en koldioxidbudget är redskap eller verktyg för att möjliggöra utrymme och handlingskraft för de strategiska och konkreta åtgärder som måste till för att begränsa utsläppen.

Med en hårddragning av Rosells resonemang, skulle även Fridays for Futurerörelsen och Skolstrejk för klimatet kunna kritiseras för bristande effektivitet vad beträffar konkreta åtgärder för att i praktiken minska utsläppen av växthusgaser. Även det globala uppropet om ett världsomspännande klimatnödläge från 11 000 forskare från 153 länder skulle, med Rosells resonemang, hamna i samma fålla. Vänsterpartiet är av åsikten att utan dessa globala folk- och expertrörelser skulle klimat- och miljöarbetet ligga oerhört illa till. Det är vår politiska skyldighet att svara upp mot den folkliga oron, med ett stort öra mot marken.

Men det görs uppenbarligen olikartade politiska bedömningar om vikten av nödläge för klimatet inom ett och samma partier. När Södertäljes majoritet i Hållbarhetsutskottet respektive Miljönämnden med Miljöpartiets Hanna Klingborg och Lars Greger i spetsen tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet avvisar Vänsterpartiets motion om nödläge för klimatet, kan vi samtidigt konstatera att Miljöpartiets Europaparlamentariker, Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren, tillsammans med Centerns Fredrick Federley och socialdemokraternas Jytte Guteland i december 2019 i EU-parlamentet har en annan hållning än sina lokala partifränder i Södertälje kommun.

Då och där röstade en majoritet i parlamentet, inklusive de nämnda företrädarna, för att utlysa klimatnödläge inom EU – bland annat för att skicka en kraftfull signal till omvärlden och bereda marken för ett mer klimatambitiöst arbete.

Där, men inte här? Så ser det ut på flera håll i den parlamentariska myllan. Vänsterpartiet har högre ambitioner och strävar till att fullfölja sin prioriterade klimat- och miljöpolitik på flera politiska nivåer – samordnat och konsistent. Därför säger vi ja till att utlysa nödläge för klimatet – både i Södertälje kommun och i EU-parlamentet.

Vänsterpartiet i Södertälje

Linda Sjögren

Staffan Norberg

Eva Bjurholm

Svar: Vänsterpartisterna Linda Sjögren, Staffan Norberg och Eva Bjurholm skriver i debattartikeln att "klimatnödläge liksom en koldioxidbudget är redskap eller verktyg för att möjliggöra utrymme och handlingskraft för de strategiska och konkreta åtgärder som måste till för att begränsa utsläppen".  Frågan kvarstår dock: vilka åtgärder är det som kommer att vara möjliga efter att ett klimatnödläge utropats och som inte är möjliga idag?

Elias Rosell

ledarskribent, LT