När Systembolagets dryckesexpert Britta tar bilen ut över kontinenten för att träffa producenter får hon ofrivilligt sällskap av amerikanen och försäljningsexperten Jeff Perry. Hon vill hitta de bästa produkterna. Han vill bara maximera kassaflödet. Och det gör man genom att sälja fulvin och lågprisöl får vi veta.

Det är handlingen i Systembolagets reklamserie ”Experten”, vilket inte rimmar så bra med planerna att sälja den billigaste ölen ännu billigare. ”Särskilt för ljus lager är priset en viktig faktor för kundnöjdheten”, kommenterade presschefen Lennart Agén nyheten som sajten Beernews var först med att uppmärksamma. ”Fem Komma Tvåan” för 8,40 kronor är inte billig nog, varför Systembolaget vill upphandla två ölsorter med ett maxpris på 6,90 kronor burken.

Dubbelmoral, skanderade ordföranden för Sveriges oberoende småbryggerier, som undrade hur öl till nytt bottenpris gick ihop med Systembolagets folkhälsouppdrag. Och visst är det inte helt lätt att hänga med i svängarna när Systembolaget ena dagen högljutt kampanjar mot att låta mikrobryggerier sälja sina produkter direkt till besökare, och andra dagen vill säkra kundnöjdheten med starköl till nya lägstapriser.

För Systembolaget handlar det dock om självbevarelsedrift. Folkhälsan är ju avhängig monopolet. Om vi tillåter gårdsförsäljning hotas detsamma. Om ölen blir för dyr fyller svensken i stället bagageluckan i Rostock.

Men vår syn på alkoholpolitik är kanske förlegad. Det är huvudspåret i en rapport som kom tidigare i år från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Författaren, nationalekonomen David Sundén, menar att det som historiskt har varit alkoholpolitikens viktigaste verktyg för att begränsa konsumtionen – alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet – är uttömda.

Med EU-inträdet fick vi i princip fri gränshandel och Sverige kan inte ha mycket högre alkoholskatt än närliggande länder. Monopolet har samtidigt behövt anpassa sig till kundernas önskemål, genom bättre utbud, längre öppettider och hemleveranser, för att hålla förtroendet uppe.

Frågan om lägre ölpriser är ett typexempel på denna problematik. Höga priser ökar gränshandeln och billig starköl är – som Systembolagets egen presschef medger – “en viktig faktor för kundnöjdheten”. En femtedel av alkoholen som konsumeras i dag beställs varken in på restaurang eller plockas från Systembolagets hyllor; den förs in vid resor, smugglas eller hemtillverkas.

Systembolagets monopol är numera en pappersprodukt och Sundén konstaterar därför att mycket lite talar för att ”monopolet” minskar konsumtionen. De flesta begränsningar som vi förknippar det med, som reglerade priser, öppettider och ålderskontroller är oavhängigt monopolet, varför figuren Jeff Perry blir smått parodisk.

Bortom monopolet väntar inte vulgärkapitalism och vi förtjänar därför en diskussion som handlar mer om hur alkoholpolitiken kan utformas efter dessa nya förutsättningar, och mindre om Systembolagets självbevarelsedrift.