Personerna spelar mycket större roll i EU-parlamentet än i Sveriges riksdag. En EU-parlamentariker som har kunskap, engagemang och ett gott kontaktnät kan påverka besluten i EU-parlamentet mycket mer än en riksdagsledamot kan påverka besluten i riksdagen. Därför är det viktigt vilka EU-parlamentariker som väljs.

Anmäl text- och faktafel

Det här har också väljarna insett. Andelen väljare som personröstar brukar vara klart större i EU-valen än i riksdagsvalen. Medan andelen personröster var 24,1 procent i fjolårets riksdagsval var den 39,4 procent i EU-valet nu i maj.

Den stora andelen personröster i EU-valen har haft stor påverkan på vilka som blivit valda. Många har genom årens lopp kryssat sig förbi kandidater som haft en högre placering på valsedeln. Fredrick Federley (C), Anna Hedh (S), Alf Svensson (KD) och Anna Maria Corazza Bildt (M) är några av dem.

I årets EU-val var det dock ingen som lyckades bli inkryssad. För att bli inkryssad före kandidater som är högre placerade på valsedeln måste man nämligen komma över den femprocentsspärr som finns. Det innebär att man måste få fler personkryss än fem procent av partiets röster.

Det fick ingen i årets EU-val. Närmast var Emma Wiesner (C) som kryssades av 4,6 procent av C-väljarna. Det räckte inte för att peta bort Abir Al-Sahlani från Centerpartiets andra EU-mandat, även om hon bara kryssades av 1,4 procent av C-väljarna.

Det finns säkerligen flera anledningar till att ingen lyckades kryssa sig in i EU-parlamentet i årets val. En orsak är att flera kandidater som kunde ha fått många kryss, som Anna Corazza Bildt (M) och Cecilia Wikström (L), petades från sina partiers valsedlar. En annan orsak är att fokuset på toppkandidaterna i år har varit större än i tidigare val, vilket gjort att dessa fått större andel av personrösterna.

Den kanske främsta orsaken är dock att valdeltagandet i EU-valen har ökat, samtidigt som antalet personröster har minskat. Valdeltagandet var knappt 51 procent 2014, men drygt 55 procent i år. Andelen personröster var 50 procent i EU-valet 2004, men bara 39 procent i årets val. De här siffrorna följer den trend som funnits de fyra senaste EU-valen. Och med fler röster totalt och lägre andel personröster blir det svårare för icke-toppkandidater att klara femprocentsspärren.

Man kan fråga sig varför det över huvud taget finns en spärr för att kunna bli inkryssad. Det naturliga borde vara att låta väljarna bestämma vem som blir vald genom att ta bort spärren helt i personvalet.

Socialdemokraterna är dock helt emot att spärren tas bort. Ett mer realistisk förändring är därför en sänkt spärr i EU-valet, förslagsvis till två procent, på samma sätt som spärren i riksdagsvalet tidigare sänktes från åtta till fem procent för att göra det lättare att bli personvald.

Med en spärr på två procent hade två kandidater blivit inkryssade i EU-parlamentet i årets val: förutom Emma Wiesner (C) också Henrik Sundström (M).

Det är faktiskt lika många som hade blivit inkryssade om spärren hade saknats helt. Det visar att en spärr på två procent kan vara en rimlig kompromiss för dem som vill ha en hög spärr och dem som inte vill ha någon spärr alls.