Gissar att du känner att det börjar bli lite varmare. Kanske kan det vara så att våren är i antågande. Eller så är det helt enkelt den stigande valtemperaturen inför Europaparlamentsvalet – det är bara tre månader kvar nu.

Anmäl text- och faktafel

Det är tidigt att redan nu slå fast vilka frågor som blir röstmagneter när de svenska väljarna går till valurnorna den 26 maj. Men historiskt har de politiker som med trovärdighet drivit frågor kring djurskydd och livsmedel haft stor framgång. Vi vill att djuren har det bra och vill veta vad vi äter – och kan tänka oss att rösta efter det.

Anna Maria Corazza Bildt (M) är ett klockrent sådant exempel. Inför valet 2009 drog kampanjen Kryssa Anna Maria igång. Corazza Bildt mötte väljarna med budskapet: ”Jag säger Basta till matfusket”– med tiden utvidgat till att även gälla matsvinnet.

Det blev succé. 2009 kryssades Corazza Bildt av 85 405 moderata väljare, hon avancerade från sin åttondeplats på listan till nummer två och kom in i parlamentet – mot alla odds. Och hennes popularitet bestod. Fem år senare blev hon Moderaternas mest kryssade kandidat – 83 068 väljare ville ha henne i Bryssel (och Strasbourg).

Men hennes parti vill uppenbart inte ha henne där. Åtminstone inte i ytterligare en mandatperiod. Corazza Bildt har, efter viss uppståndelse, petats bort från Moderaternas EU-lista.

Det är för tidigt att säga om detta var ett genidrag från M eller om partiet skjutit sig i foten. Klart är att Moderaterna har en tradition av att ha svårt att mobilisera sina kärntrupper i Europaparlamentsval och brukar därför göra dåligt ifrån sig. Att då sparka bort en av de få svenska EU-parlamentariker, oavsett partitillhörighet, som har lyskraft kan visa sig vara väl djärvt.

I och med detta släpper M också sitt grepp om livsmedelsfrågorna. Varken listettan Tomas Tobé (M) eller någon av Moderaternas övriga toppnamn kan med trovärdighet ta vid när Corazza Bildt lämnar för att fånga upp dessa väljare.

Fenomenet är detsamma inom Liberalerna – i ännu högre grad.

Marit Paulsen – första gången invald i Europaparlamentet 1999, därefter både 2009 och 2014 – gjorde politik av sitt starka engagemang för att förbättra djurens villkor i europeisk livsmedelsproduktion. 2009, med parollen ”En svensk tant tiger inte i Bryssel”, fick Paulsen själv 221 489 kryss. Det var nästan 50 000 fler än samtliga de röster som hela Centerpartiet fick i samma val.

Paulsen hade en närmast unik förmåga att locka väljare – så till den grad att människor, som aldrig annars skulle se sig som folkpartister, kryssade henne i valbåset på valdagen.

När Paulsen, på grund av sviktande hälsa, var tvungen att sluta som parlamentariker 2015 försvann inte bara en profil utan också en profilfråga. Att intressera sig för bättre djurskydd kommer inte naturligt för alla inom Liberalerna.

Det är också bakgrunden till att Marit Paulsen nu, fullt logiskt, öppet ger sitt stöd till Fredrick Federle (C) inför valet i maj. Federley, som toppar Centerpartiets valsedel, har visat att han har det Paulsenska drivet i parlamentsarbetet.

Och när Federley lyckades kryssa sig in (2014) i Europaparlamentet gjorde han det just genom att vara tydlig i frågor om livsmedel – främst med fokus på antibiotikaanvändning och griskultingars rätt att få behålla sina knorrar.

Corazza Bildt, Paulsen och Federley har genom sitt arbete för våra djur och vår mat skickligt fångat upp att väljarna i hög grad röstar med hjärta och mage i Europaparlamentsval.

Av dessa tre är Federley nu ensam kvar som kandidat. Om tre månader kan det ha betydelse.