I Sverige har alla barn inte bara rätt att gå i skolan, det är också en plikt.

Detta är ett tydligt budskap från det svenska samhället om vikten av utbildning.

En grundläggande förutsättning för att skolan ska kunna fullfölja sitt uppdrag är att eleverna är på plats. Om eleverna inte är i skolan kommer de varken ta del av den undervisning eller den sociala fostran som skolan ska ge.

Anmäl text- och faktafel

I TV4:s granskande program Kalla fakta konstaterades nyligen att det troligen finns runt 5 500 elever bara i grundskolan som har väldigt stor frånvaro. Till detta kommer naturligtvis problemen med frånvaro och avhopp i gymnasieskolan, som i och för sig inte omfattas av skolplikten. I praktiken är dock en genomförd gymnasieutbildning nästan helt nödvändig för att ha möjlighet att kunna försörja sig själv.

Kalla fakta-programmet hade titeln ”De osynliga barnen”, men det är en missvisande titel. Det är tydligt att det i dag finns ett större fokus på om eleverna är närvarande eller inte jämfört med för några decennier sedan. Ogiltig frånvaro registreras till exempel och förs in i terminsbetyget.

För inte så länge sedan var det inte ens säkert att frånvaron noterades. Det görs också mycket ute i skolorna för att komma tillrätta med de elever som inte kommer till skolan. Många skolor har ett väl fungerande arbete.

Ska man komma tillrätta med problemen är det viktigt att se att det kan finnas många orsaker till frånvaron och att det dessutom kan vara flera faktorer som i kombination leder till att en elev inte kommer till skolan.

Det betyder att det kan krävas samarbete mellan flera olika insatser i samhället för att en elev ska stanna kvar i skolan eller komma tillbaka till skolan.

Det finns till exempel elever som stannar hemma från skolan för att ta hand om föräldrar eller syskon på grund av föräldrarnas missbruk eller psykiska sjukdom.

Kalla fakta fokuserar i huvudsak på en annan orsak, barn med olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Just när det gäller den gruppen har staten bidragit till att problemen nog har ökat.

Under ett antal år drev statliga Skolinspektionen linjen att de särskilda resursskolor som inrättades i en del kommuner stred mot skollagen. Det var först sommaren 2017 som Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att den typen av insatser är möjliga.

Att det kan finnas många olika förklaringar till skolfrånvaro gör att det kan vara svårt för skolan att sätta in rätt insatser. Ibland kan det krävas kostsamma insatser, men det är inte alltid åtgärderna behöver vara så väldigt omfattande.

Det är till exempel viktigt att eleverna känner sig sedda och att situationen i skolan är sådan att de känner sig välkomna. Därför är det ett av skolans kärnuppdrag att skapa en fungerande social miljö. Och det är ett uppdrag för alla som är verksamma i skolan.

Johan Örjes