Betaltjänster som Netflix och Spotify erövrar världen. Publiken betalar för att ta del av film, musik och olika typer av produkter digitalt, men vägen dit har inte varit helt rak för de olika branscherna.

När världens första webbsida lanserades 1989 var det starten på det internet vi i dag använder, och snart slog bredbandet igenom och det blev allt vanligare med modem.

– Plötsligt började man sälja uppkoppling tillsammans med fastigheter, och det var en sådan stor milstolpe när man plötsligt kunde ha internet hemma. Det var då det kom ut i folkhemmet, säger Claes Thorén.

1994 lanserade Aftonbladet sin första webbplats, och så småningom växte nyhetssajten fram.

– Då tänkte man: "Åh, det är så häftigt att vi nu kan få ett journalistiskt genomslag som vi aldrig tidigare haft", men samtidigt kom tanken att man plötsligt gav bort sitt innehåll gratis. Man började fundera hur man skulle lösa det vilket blev starten på en diskussion som fortfarande pågår, säger Claes Thorén.

Samtidigt började olika tjänster dyka upp, och fildelningsprogrammet Napster som skapades 1999 tog plats som det första stora programmet där du kunde ladda ner gratis musik.

– Det blev början på något nytt. Även om det var olagligt så öppnade det upp för något, och man insåg att det var ett fenomen som skulle ta plats vare sig vi ville eller inte, säger Claes Thorén.

Han menar att vi här fick upp ögonen för ett nytt sätt av användande. I stället för att ta del av varor, blev vi intresserade av att använda tjänster. I takt med utvecklingen av internet och dess plattformar har vi också fått ett nytt beteendemönster.

Läs mer: Utgivarkrönika: NY LÄNK HÄR

– Istället för att man går till en butik och köper något så får man nu något som man exempelvis kan prenumerera på. Man får det levererat hem till datorn, och sedan betalar man för nyttjanderätten i stället för något som man ställer i bokhyllan eller har hemma, säger han och fortsätter:

– Det är precis som att e-böcker vunnit mark istället för att vi går på biblioteket och tar med oss en bok hem.

Problemen att ta betalt har dock funnits för de allra flesta tjänsterna till en början, men med nya generationer föds också nya beteenden, menar Thorén.

– Jag tror att man kommer till en viss punkt då publiken är mogen. Spotify har till exempel funnits sedan 2006, vilket är drygt tio år. De som växer upp nu har ett annat konsumtionsmönster än tidigare. Att ladda hem, och ladda ner programvaror blir för jobbigt. Det nya är bekvämt, och så länge priset känns skäligt så är man villig att betala, säger han.

Han tror också att människors livsstil och beteenden i dag påverkar varför de populära on demand-tjänsterna fått ett så pass stort genomslag.

– Jag tror att tjänster som Netflix och HBO har blivit populära för att man inte längre vill anpassa sina liv efter en tv-tablå. Man vill kunna ta del av tjänster när man vill, hur man vill och var man vill. Det gäller också nyheter. Nu kan man kan börja läsa papperstidningen till frukosten, sedan kan man fortsätta i mobilen på bussen till jobbet, och sedan på datorn när man kommer fram. Det är så vi lever, säger Claes Thorén.

Jennifer Engström
060-19 72 69
jennifer.engstrom@mittmedia.se