Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Tiggare i bråk om platserna

Tiggeriet i Södertälje är på väg att förändras. Allt fler ensamkommande tiggare hotas och skräms i väg av en mer organiserad verksamhet. Det hävdar Anna-Maria, som tiggt utanför en butik i ett och ett halvt år.

Två gånger den senaste veckan har Anna-Maria polisanmält landsmän, som också är här för att tigga. De har med hot om våld försökt få henne att lämna ifrån sig, det hon kallar ”sin” plats.

– De har skrämt hem andra, men jag ringer polisen om de bråkar. Och polisen är bra här, säger hon.

Anna-Maria, 27, är i Södertälje med sin make och tänker stanna till i mitten av juni. Då hoppas de ha fått ihop pengar för att kunna laga taket på huset i Rumänien, som de bor i tillsammans med Anna-Marias svärmor. Det är i en liten by i närheten av Sibiu, en större stad med runt 140 000 invånare.

Där finns inga jobb och Anna-Maria har aldrig haft ett berättar hon.

Om du kunde få ett, vad skulle du vilja göra då?Anna-Maria ser generad ut, rycker på axlarna och ler.

– Något som jag kan, kanske städa, säger hon.

I stället tigger hon nu sju dagar i veckan. Mellan klockan 06.30 och 16 eller 17.

Vad tjänar du på en dag?– Runt 200 kronor.

Hur mycket har ni att leva på hemma i Rumänien?– Ibland får min make ett tillfälligt jobb men annars lever vi på barnbidraget för våra tre barn, 11, 10 och 5 år gamla. De är kvar i Rumänien och tas om hand av min mamma och svärmor.

Barnbidraget motsvarar sammanlagt 249 kronor per månad.

– Det är jobbigt att behöva tigga och andra gör det ännu svårare, säger hon och menar de som vill ta hennes plats.

Enligt henne är det en form av människohandel, där en viss man åker fram och tillbaka till Rumänien och hämtar tiggare. Just nu handlar det om mellan 40 och 50 personer som kommit hit på det viset, tror Anna-Maria.

Och de personerna försöker mannen ordna platser åt. Det är då bråk uppstår.

Varför hjälper mannen de här personerna?– Han får betalt av dem.

Tar han det de tiggt ihop?– Jag tror han tar hälften. Men jag är inte riktigt säker.

Mannen har bland annat försökt skrämma iväg Anna-Marias man genom hot om att sätta sin gravida hustru bredvid honom. Då tror han att hon i stället ska få pengarna.

Hur är människor annars här i Sverige?– Mycket vänliga, inte alls som i Rumänien. Men det har blivit sämre. Människor ger inte lika ofta. Jag tror att det är för att vi blivit så många och för att några av oss gjort dåliga saker.

Hur överlever ni?– Vi har fått en god vän här, en kvinna, som ger oss mat två gånger i veckan och tankar vår bil. Vi kan inte prata med varandra men förstår varandra ändå.

Var någonstans sover ni?– I bilen, på olika platser. Tidigare stod vi still på en plats, men det vågar vi inte längre, inte sedan de började hota oss, säger Anna-Maria.

I Södertälje finns uppskattningsvis ett 100-tal tiggare

Kunskapen om tiggarna i Södertälje är begränsad, både hos kommunen och polisen.

Hos polisen i Södertälje saknas belägg för att tiggeriet skulle vara organiserat på det sätt som Anna-Maria beskriver det. Men att det förekommer bråk tiggare emellan, det bekräftas.

På kommunens säkerhetsavdelning arbetar Åke Martinsson som samordnare. Han säger sig ha generellt sett ganska knapphändig information om tiggeriet.

– Det blir väldigt mycket andrahandsuppgifter. Men vi kan i alla fall se att majoriteten av de som blivit identifierade av polisen i samband med att vi ska avhysa dem från olika läger har varit från Rumänien, säger han.

Att kommunens säkerhetsavdelning ändå har viss kännedom om tiggarna beror på att de blir inkopplade när det uppstår bosättningar på kommunal mark, vilket inte är tillåtet.

I dagsläget finns det två läger i stan, uppger Martinsson. Och antalet tiggare uppskattas till ett hundratal.

– Uppskattningen är gjord för ett halvår sedan tillsammans med olika frivilligorganisationer, förtydligar han.

Men huruvida det förekommer två olika former av tiggeri i Södertälje, en småskalig och en mer organiserad, det vet inte Åke Martinsson.

– Nej, vi har ingen uppfattning om det. Handlar det om människohandel är det polisens sak, säger han.

Annons
Annons
Annons