Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LT-Play: Här samlas hundratals loppisfynd

Prylar från golv till tak. Alla intäkter från Lions Clubs årliga loppmarknad i Nykvarn går till välgörande ändamål. Är det kanske i år som ett nytt försäljningsrekord sätts?

Annons

Det skymmer i Nykvarn, men i Ströpsta loge jobbar ett tiotal personer från Lions Club Turinge, med att ta emot och sortera saker till den årliga loppmarknaden vid Hökmossbadet i Nykvarn.

Det knarrar i trägolvet av effektiva steg. Ett efter ett kommer lassen med saker som lastas av och sorteras direkt in på rätt avdelning.

Det är möbler, lampor, elektronik, kläder, väskor, leksaker, böcker, köksgeråd och prylar överallt.

– Det är lustigt när vi får in saker som vi inte vet vad det är, den här till exempel, säger Solveig Terner och håller upp ett vitt fat med en tillhörande klämma i något slag, placerad i mitten.

Citruspress föreslår någon, men det är något som inte stämmer med det förslaget.

Kläder är det som säljs lättast, men organisationen får ofta in fläckiga eller trasiga kläder som måste slängas.

Det innebär merkostnader för organisationen som måste betala för att slänga saker.

– Jag önskar att folk som skänker saker tänker på det, säger Solveig.

Hon står lutad mot ett bord, i handen håller hon något som ser ut som ljusmanschetter. De hamnar i en låda för andra mindre blomsterkransar.

– Våra intäkter går alltid till behövande. Administrationskostnaderna finansieras av medlemsavgifter, det tycker jag känns bra. Varenda krona som vi säljer för går till någon som verkligen behöver det, säger Solveig.

Här hamnade hon av en slump, halkade in på ett bananskal.

– Jag brukar tänka på att tiden som jag lägger ner här kommer till nytta för någon annan. Det är trevlig gemenskap och roliga möten. Vi skrattar och är tokiga, säger Solveig.

I backar ligger böcker rad efter rad. Men det är tungt med böcker, här är det betonggolv och tungt att stå efter några timmar.

– Det kommer in både bra och dåliga böcker. Lexikon säljer inte alls, så det måste slängas, säger hon.

Vid avdelningen för kläder står Lars-Erik Aili och hänger upp på galgar.

– Vi lägger damkläder där, säger han och pekar med hela kroppen mot en sida av en stor höskrinda.

På andra sidan hamnar herrkläder, färdiga att bara hängas upp när de fraktats till loppisen.

Handlar ni något själva?

– Det hinner vi inte, det är alldeles för fullt upp. Vi får inte köpa något i förväg har vi bestämt. Men vi kan prata med de ansvariga om det är något vi verkligen vill ha – och ge ett bud. Men det innebär att om någon betalar mer på loppmarknaden så har de bjudit över, säger Solveig.

Allt sorteras in mycket systematiskt och noggrant, var sak på sin plats.

Vad är det mesta ni har sålt för?

– För ganska många år sedan, kanske tio, så sålde vi för 320 000 kronor, men då såldes också en båt för 9 000 kronor.

Annons