Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

I Sverige låter vi partiet bestämma

Valsedlar på rad i en svensk vallokal.

I många länder, framför allt med enmansvalkretsar, finns det en tydlig relation mellan parlamentsledamöterna och valkretsen. Så är det inte riktigt i Sverige. Här är det många som inte har en aning om vem de röstade på i riksdagsvalet. Vem de verkligen röstade på. För det är ju så att vi väljer riksdagsledamöter från den valkrets vi bor i. Visserligen går det att ha en valsedel med kandidater från hela landet, men det enda riksdagsparti som inte i huvudsak har valsedlar med lokala kandidater är Sverigedemokraterna.

Så även om väljaren säger sig rösta på Lööf eller Löfven, så är det i praktiken någon från det egna länet som blir invald i riksdagen. Sedan är det så att med det svenska extremproportionerliga valsystemet så gynnar alla röster, var i landet de än avges, hela partiet.

Det svaga sambandet mellan väljare och valda är inte så konstigt. Länge var vi svenskar tvungna att nöja oss med den rangordning på kandidater som partiernas regionala organisationer bestämde sig för. Väljaren kunde inte påverka. Det fanns en lista och den gällde. Enda möjligheten vara att stryka en kandidat, men det krävde så många strykningar att det i praktiken inte spelade någon roll.

Länge var vi svenskar tvungna att nöja oss med den rangordning på kandidater som partiernas regionala organisationer bestämde sig för. Väljaren kunde inte påverka.

Men så, från valet 1998 fick vi möjlighet att markera om det var någon särskild vi vill ha vald genom att markera med ett kryss framför den personens namn. Ungefär tre av tio tog chansen att markera vem de vill se vald. I senare val sjönk andelen som personröstade och verkar ha landat på ungefär var fjärde väljare.

Eftersom det krävs att det är minst fem procent som kryssar för en kandidat för att den ska bli vald på personröster är det många som kommer in utan det stödet. Totalt valdes 98 ledamöter till riksdagen 2014 genom personröster. De allra flesta av dem stod dock redan på en sådan plats på listan att det blivit invalda även utan personrösterna. Enligt en rapport om personvalet från Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet var det bara tolv kandidater som tog sig in i riksdagen tack vare personvalet.

Personvalet är inte meningslöst. Det påverkar vilka som sitter i riksdagen. Det kan vara värt att påminna om att Annie Lööf kom in i riksdagen på personröster 2006. Utan det stödet från väljarna i Jönköpings län hade hon inte kunnat bli partiledare 2011.

Centerpartiets Annie Lööf kom in i riksdagen 2006 tack vare personröster, i dag är hon partiledare.

Även om det svenska valsystemet öppnat för ett ökat inflytande för väljarna, verkar de flesta av oss inte vilja ta vara på chansen. Vi låter partierna bestämma, eller möjligen den minoritet av väljarna som utnyttjar möjligheten att personrösta. Nu håller de politiska partierna på att arbeta med att ta fram sina riksdagslistor inför nästa val. Rangordningen på de listorna kommer troligen att till allra största delen avgöra vilka som blir invalda i riksdagen nästa höst och få av oss kommer att veta vem som vi egentligen gav förtroendet att vara vår röst i riksdagen.

Annons
Annons
Annons