Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett nödvändigt rop på hjälp

När assyrisk/syrianska företrädare tillsammans uppvaktar FN har mycket hänt. Även om några trivs bäst i sandlådan.

Annons
Kriget i Syrien är snart inne på sitt sjätte år. Det mänskliga lidandet är enormt.

I inbördeskrigets Syrien är alla offer oavsett religiös eller etnisk tillhörighet. Våldet slår blint. Men våldsamheterna är extra allvarliga för landets kristna – hela gruppens existens i Syrien är hotad.

I den assyrisk/syrianska och kaldeiska diasporan har arbetet för att få omvärlden att agera vuxit sig allt starkare de senaste åren, allt medan kriget fortsätter och våldet eskalerar.

Vi har bland annat sett hur A demand for action, där Södertäljes Nuri Kino är djupt engagerad, varit lyckosam i att få stöd såväl i USA som i EU.

Ett annat nytt, lovvärt initiativ har tagits i Södertälje nu i vinter.

Assyriska demokratiska organisationen, ADO, bjöd in företrädare från i princip samtliga organisationer och partier i folkgruppen inklusive kyrkorna för att göra gemensam sak. Målet var att samla hela folkgruppen bakom en skrivelse till de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, FN-sändebudet Staffan de Mistura samt den internationella undersökningskommittén för Syrien.

Du behöver inte ha bott länge i Södertälje för att förstå det unika i detta.

Då inte främst för att dessa organisationer stöder olika sidor i konflikten inne i Syrien – de som är anhängare till president Bashar al-Assad och de som stöttar oppositionen. Nej, framför allt för att den assyriska och den syrianska sidan har en benägenhet att, oavsett vad saken gäller, hamna i konflikt med varandra.

Med andra ord: när assyrisk/syrianska organisationer och kyrkor sätter sig ned tillsammans för att uppvakta FN, och dessutom genomföra detta, har mycket hänt. När nöden så kräver, är ett i sammanhanget passande uttryck.

I uppropet behandlar man de övergrepp, kidnappningar och terrordåd som drabbat gruppen. Man tar upp att den assyrisk/syrianska/kaldeiska folkgruppen tappat tron på att de militära styrkor som kontrollerar landet ska kunna skydda befolkningen. Och man uppmanar världssamfundet att ta sitt ansvar. I korta drag ställer man dessa krav:

• Att alla de lokala militärgrupper som verkar hålls ansvariga för de brott som har drabbat gruppen.

• Att säkerställa internationellt skydd för den kristna minoriteten genom upprättandet av en säkerhetszon.

• Att sätta press på den syriska regeringen och lokala myndigheter så att internationella observatörer ska släppas in för att undersöka eventuella krigsbrott.

• Att Syrien ska släppa alla politiska fångar.

Hela 12 organisationer undertecknade detta rop på hjälp, varav syrisk- ortodoxa kyrkans ärkestift var ett. Det ligger en hel del kraft och styrka i att gruppen talar med en mun.

Och det är fyra högst rimliga krav som bör beaktas vid de kommande fredsförhandlingarna i Genève – även om de åter har skjutits på obestämd framtid.

Blott tre organisationer som var inbjudna skrev inte under appellen. Syrianska riksförbundet var ett. De övriga två var Assyriska riksförbundet och gruppen Dawronoye (som kopplas till tv-kanalen Suroyo tv med säte i Södertälje).

Men det är klart, de två senare har haft fullt upp att pinka revir i den inhemska sandlådan.

Efter att Afram Yakoub, Assyriska riksförbundets ordförande, i ett tal i Stockholm i januari gick hårt åt Dawronoye och utmålade dem som folkförrädare kontrade Suroyo-tv med att ägna sitt veckoprogram Shabtho Kamilto den 19 januari åt – Afram Yakoub.

Tre kvart in i inslaget har kanalens starke man, den socialdemokratiske fullmäktigeledamoten Metin Rhawi, eldat upp sig så pass att han uppmanar till våld när han säger att Afram Yakoub kan ”förvänta sig att bli slagen”.

Inget slår enfald.

Annons
Annons