Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Egna plånboken viktig för väljaren

Ledare

Ny forskning tittar på den egna plånbokens betydelse för väljarna.

Det finns naturligtvis många frågor som kan ha betydelse för hur ett val går, från sakpolitik till skandaler. Något som kan ha betydelse är hur regeringen lyckats med den ekonomiska politiken under den innevarande mandatperioden.

I nästa vecka presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) sin valårsbudget, den budget som ska gälla under valåret 2018. Men kommer det att kunna påverka utgången av nästa års val? I vilken grad bryr sig väljarna och vad är det i så fall som är viktigt, utvecklingen i samhällsekonomin eller utvecklingen i den egna plånboken?

Hittills har den övervägande bilden från den statsvetenskapliga forskningen varit att ekonomin spelar roll, men att det inte är utvecklingen av den egna plånbokens tjocklek som har betydelse, utan hur väljarna bedömer att samhällsekonomin utvecklar sig. Det har också funnits en bild av att väljarna är kortsiktiga, att det är förhållandena under valåret som har störst betydelse.

Nu har det kommit färsk forskning baserad på svenska data som ifrågasätter den bilden.

Andrew J Healy, Mikael Persson och Erik Snowberg har använt sig av material från de svenska valforskningsundersökningarna som de kombinerat med deklarationsuppgifter. De har då kunnat studera effekterna av de verkliga förändringarna i människors privatekonomi med hur de uppger att de röstat.

Resultatet visar att väljarna visserligen påverkas av utvecklingen av ekonomin i samhället, men att man i lika stor utsträckning påverkas av utvecklingen av den egna ekonomin. Att detta inte syns när man bara baserar forskningen på enkätundersökningar beror på att väljarnas bedömning av både samhällsekonomin och den egna ekonomin påverkas av vad de tycker om regeringen.

De visar också att det inte alls är så att väljarna verkar vara kortsiktiga, tvärtom ser de störst effekt av det första året under mandatperioden.

Alliansväljare under en Alliansregering beskriver alltså inte bara den ekonomiska utvecklingen i samhället utan även den personliga ekonomin mer positivt än den som sympatiserar med oppositionen, men i övrigt upplevt samma ekonomiska utveckling. De visar också att det inte alls är så att väljarna verkar vara kortsiktiga, tvärtom ser de störst effekt av det första året under mandatperioden.

Resultatet är väldigt spännande, men det finns en del saker att fundera över innan man drar alltför långtgående slutsatser. Materialet omfattar bara den första mandatperioden av Alliansregeringen – då jobbskatteavdraget genomfördes under den första tiden. Något som gav människor en betydligt förbättrad ekonomi.

Motsvarande undersökning behöver göras under fler perioder och andra förhållanden för att man ska kunna dra mer säkra slutsatser.

Vi får väl se om motsvarande undersökning kan genomföras också för senare perioder och om resultaten står sig. Inte minst skulle det vara intressant att få en analys av den nuvarande regeringsperioden, där skatterna gått upp istället för ned – samtidigt som Sverige fortsatt haft en bra ekonomisk utveckling.

Annons
Annons
Annons