Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför pratar man inte med varandra i regeringen?

Annons

Statsminister Stefan Löfven (S) och förre inrikesministern Anders Ygeman (S).

Hösten 2015 la Transportstyrelsen ut hela verkets drift av registren till IBM. Den personal som kom att jobba med registren säkerhetsundersöktes aldrig. Och den personalen fanns i Östeuropa. Vår egen säkerhetspolis slog larm hösten 2015. De fattade hela vidden av vad Transportstyrelsen höll på med.

I januari 2016 fick inrikesminister Anders Ygeman (S) veta. Han ansåg inte att statsministern behövde höra vad han hört och därtill var det inte sådant man tog upp på fikarasten, inget ämne för fikasnack.

Hans statssekreterare då, Ann Linde (S), fick vetskap om vad Transportstyrelsen höll på med hösten 2015. I dag är hon minister i Löfvens regering. Hon har inte heller sagt något till statsministern. Pratar de inte med varandra?

Och infrastrukturministern i ansvarigt departement, Anna Johansson (S), fick inget veta förrän i januari 2017. Först då fick också Statsministern höra att hela registret var utlagt till folk i Östeuropa. Sedan hände inget förutom att Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren fick sparken men omplacerades.

Först när Dagens Nyheter började undra varför generaldirektören fått dagsbot rullades affären upp efterhand. Utan DN hade det varit tyst i de socialdemokratiska leden.

Ygeman visade sig vara mestadels inkompetent. Givetvis skulle han snabbt ha skyndat till statsministern och sagt vad det handlar om.

Men varför talade inte inrikesminister Ygeman med Löfven omgående? Och varför tog det 1,5 år för Säkerhetspolisens varningar att ta sig fram till statsministern? Pratar man inte med varandra? Och trodde inrikes- som infrastrukturministern att om man bara höll tyst skulle inte något hända, saken skulle liksom självdö.

Ygeman visade sig vara mestadels inkompetent. Givetvis skulle han snabbt ha skyndat till statsministern och sagt vad det handlar om. Men icke, han valde att vara tyst.

Och infrastrukturministern visste absolut ingenting. Varför talar de inte med varandra? Det finns otaliga samarbetsforum i regeringskansliet och i departementen. Men ingen sa något. Ska vi tro på det? Hur är det möjligt att det som hände inte gav en varningsklocka, några lampor som började blinka? Hur är samarbetsklimatet i regeringskansliet? Hur illa är det egentligen?

Nu på sommaren konstaterade statsministern att det är ett haveri. Och det kan vi verkligen hålla med om. Men bristen på samtal, bristen på krisinsikt lyser som en fyr i natten. Varför pratar de i regeringen inte med varandra? Det handlar ju om politik och samhälle hela tiden. Och så visar det sig att ett modernt datahaveri inte ens duger som samtal vid kaffekoppen.

Anders Hammarlind

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons