Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Framtidsromanen 1984 – en spegling av dagens Turkiet

Annons

Turkiets president president Recep Tayyip Erdoğan.

1984 är en roman skriven av den brittiske författaren och journalisten George Orwell. Romanen skrevs 1948 och handlar om ett diktatoriskt samhälle med konstant övervakning och där invånarna kontinuerligt hjärntvättas av statlig propaganda.

Övervakning, arresteringar av oliktänkande och tillintetgörande av alla möjliga ”revolutionister” är ett dagligt inslag. Boken handlar om vad som skulle kunna komma att bli verklighet år 1984.

I dag, år 2017, ser vi samma inslag i dagens Turkiet och man skulle kunna tro att det var om denna stat och dess maktlystna härskare som Orwell i själva verket skrev sin roman.

Sedan det misslyckade kuppförsöket förra sommaren, kring vilket det spekuleras i att president Recep Tayyip Erdoğan själv kan ha iscensatt, har tusentals oppositionella, framför allt journalister, akademiker, och lärare arresterats. Politiker tillhörande andra partier har godtyckligt arresterats och namn som tidigare gjort sig kända har i all hast blivit utskrivna som förrädare, eller i värsta fall raderats från historieböckerna.

I George Orwells roman får vi följa Winston Smith, en anställd i sanningsministeriet, där han arbetar med att ändra historiska uppgifter så att de passar regeringen ”Storebrors” dikterade sanning. Alla uppgifter som på något vis ifrågasätter ”Storebrors” uppgifter, handlingar och förutsägelser raseras eller skrivs om, allt för att det ska tyckas som om att denna stat är felfri och att alla oppositionella är fulla av synd.

Författaren George Orwell skrev framtidsdystopin 1984.

Samma agerande och angreppssätt kan vi se i tillämpning i dag, av Recep Tayyip Erdoğan, där historien skrivs om och där framtiden definieras enligt hans villkor.

Demokrati är inget mer än ett kraftlöst ord i dagens Turkiet. Alla ska tycka lika som staten, annars riskerar man att arresteras och i värsta fall dömas till hårda straff. Oliktänkande politiker, om de alls finns kvar i det fria rummet, vågar knappt komma till tals. Journalistiken styrs med hjärnhand av Erdoğans parti, AKP, och skolor och universitet lär ut den kunskap som godkänts som sanningsenlig.

En av de senaste nyheterna från det diktatoriska Turkiet handlar om konfiskeringen av syrisk-ortodoxa kyrkoegendomar tillhörandes assyrier/syrianer.

Det senare exemplet är något som Turkiet varit verksamma i användandet med långt innan Erdoğan kom till makten. Ett konkret exempel är förnekandet av folkmordet på kristna 1915 i det Osmanska riket, utfört av turkiska staten och kurder. I stället för att bekräftas för vad det var – ett folkmord och inget annat – framställs detta i stället i turkiska historieböcker som ett oroligt inbördeskrig.

En av de senaste nyheterna från det diktatoriska Turkiet handlar om konfiskeringen av syrisk-ortodoxa kyrkoegendomar tillhörandes assyrier/syrianer. Även om denna ursprungsbefolkning knappt finns kvar i dagens Turkiet, till följd av folkmordet och systematiska förföljelser därefter, gör man allt i sin makt för att skrämma iväg dem från deras hemmavarande trakter.

Vänner anger varandra för förräderi och spioneri, grannar arresteras och försvinner spårlöst, och att tala utan att först se sig om kan få oanade konsekvenser. Minnesbilderna hos befolkningen av tiden före det som i dag anses som sanning, är svaga och avlägsna.

Att älska något annat än staten anses som ett brott och valspråken: Krig är fred – Frihet är slaveri – Okunnighet är styrka, skulle kunna ses i var och vartenda hörn. Man skulle kunna tro att jag talar om dagens Turkiet, men i själva verket är detta hämtat ur en roman skriven för en lång tid sedan. George Orwells bok behåller dock sin aktualitet, det har tragiskt nog en diktator vid Erdoğan sett till.

Nemrod Barkarmo

styrelseledamot Assyriska Ungdomsförbundet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons