Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Förväntningar ökar chansen att lyckas

Debatt

Det har i olika medier åter blossat upp en spänstig debatt kring vems ansvar det är att elevernas kunskapsresultat sjunker i nationella kunskapsmätningar.

Elever i klassrum.

En lärare på västkusten med 30 års lärarerfarenhet skriver exempelvis i en debattartikel (Göteborgs-Posten, 18 mars): ” Det händer nästan aldrig att en elev som följer undervisningen och är aktiv under lektionerna inte klarar sin gymnasieutbildning.”

Skolinspektionen replikerade snabbt (Göteborgs-Posten, 23 mars), läsaren fick veta att den lärare som förväntar sig att elever dyker upp på lektionen med rätt utrustning och tar till sig undervisningen har fel ”synsätt”.

Debattörerna går varandra förbi. Lärarens roll är en av de största faktorerna för elevens möjlighet att ta till sig nya lärdomar och kunskapsinhämtning. Likaså är det huvudmäns och skolledares ansvar att se till att alla elever får bästa möjliga förutsättningar att klara av sina studier och bilda sig. Det finns dock en dimension som jag tycker västkustläraren lyckas synliggöra. Vi tenderar att lägga ett allt för stort ensidigt ansvar på skolan.

Enligt mitt sätt att se finns ett delat ansvar för vårt samhälle, våra institutioner – inte minst vår gemensamma skola. Att peka finger åt ett annat håll och avkräva ansvar och åtgärder är direkt destruktivt. Med den inblick jag själv har i skolans värld vet jag att dagens elever sliter hårt och känner stor press att lyckas prestera. Så att inget missförstånd om den saken skapas.

Den här debatten handlar snarare om bärande principer. Hur klarar vi gemensamt, elever, skolpersonal och vuxna av att skapa elever med självförtroende? Hur formar vi ett samhälle där det delade ansvaret känns lika naturligt som det känns onaturligt att vissa aktörer ska belastas allt?

När Pisas kunskapsmätningar redovisas blir fokus ofta själva kunskapsresultaten. Men minst lika intressant är att ta del av forskarnas analyser av svensk skola. Det råder inga som helst tvivel, svenska elever har en unik syn på sig själva, som inte finns i andra länder. Sverige sticker ut genom att eleverna har sällsynt lågt självförtroende. När forskarna genom omfattande intervjuer frågar svenska elever som har problem med att nå målen om deras skolsituation, svarar nio av tio att deras skolsituation ligger utanför egen möjlighet att påverka.

Det omvända hittar vi hos asiatiska elever. De är fyllda av självförtroende, de elever som inte når målen tror, nio av tio, att de genom egen ansträngning kan komma att nå förbättringar.

Förväntningar är upphov till drivkrafter vi alla känner till. Likaså vet vi väl vad som händer då människan lever utan tilltro och förhoppningar.

Den som tror på sig själv har mycket vunnet, den som från börjar ser sig själv som en förlorare har tidigt en brant uppförsbacke. Rimliga förväntningar och krav på våra elever är således lika nyttigt som drivande.

Just du kan lyckas! Det är en attityd som ska prägla varje skola, elev och skolpersonal i Södertälje. Elever fyllda av självförtroende där de inser att de har möjlighet att påverka sina studier och sina resultat. För detta krävs inte mer pengar – det krävs förhållningssätt.

andre vice ordförande, utbildningsnämnden

David Winerdal (KD)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons