Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I jakt på nyanser

Svensk integrationsdebatt haltar. Oppositionen är fortsatt avvaktande och regeringen tappar allt mer initiativkraft. Men det är inte främst hur mycket vi debatterar som är problemet, det är kvaliteten på debatten.

Annons

Kulturministerns tårtkalas, sverigedemokraten Björn Söders ifrågasättande av Loreens svenskhet och statsministerns uttalande om ”etniska svenskar mitt i livet” blev vårens tongivande händelser, medan sakfrågorna lyser med sin frånvaro.

Men det görs försök att ändra på det. Ett exempel på det var när Magnus Betnér bjöd in till säsongsavslutning av sitt debattprogram Betnér Direkt. Integration och invandring stod på agendan och programmet gästades av en debattpanel bestående av Jimmie Åkesson (SD) och de initierade statsvetarna Sakine Madon och Andreas Johansson Heinö.

Trots den kunniga panelen blev programmet inte mer än ett typexempel på varför svensk integrationsdebatt fungerar dåligt. Begreppet ”massinvandring”, islams roll i det svenska samhället och extremism diskuterades, där de båda statsvetarna fick stå tillbaka för en verbal brottningsmatch mellan Åkesson och Betnér.

Just detta mönster är symptomatiskt för svensk integrationsdebatt. De mer nyanserade debattörerna hamnar gång på gång i skuggan av gapiga typer som Betnér och subtila

populister som Åkesson, som gör enkla poänger på retorik snarare än innehåll.

Detta är en olycklig utveckling, för det är inte främst i de extrema ytterligheterna som vi hittar svaren på integrationsfrågorna. Det är i gråskalorna.

Och anledningen till det är enkel – verkligheten kräver nyanser.

Åkesson pekar på problem. Att bemöta det med att påstå att problemen inte existerar är också att dumförklara många av programmets tittare och i förlängningen även väljarna.

För människor uppfattar problem, om än inte alls i samma ordalag och omfattning som Åkesson beskriver. Att blunda för detta bidrar enbart till att framställa Åkessons radikala politik som sanningssägande och förnuftig.

Vad som i stället krävs är en nyanserad och balanserad debatt där existerande problem inte förminskas, men heller inte utgår ifrån Sverigedemokraternas problemformuleringar. Det finns stora skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda och resultaten i skolan är skrämmande olika utifrån samma uppdelning. Hur kommer det sig? Och framför allt – vad ska vi göra åt det?

Att enbart föra ett samtal utifrån en antagonistroll till Sverigedemokraterna är inte ett värdigt förhållningssätt i en så viktig och angelägen fråga som svensk integration. Det krävs nu ett skifte till en mer självständig och resultatinriktad debatt med fokus på lösningar. Låt oss därför lämna denna tårtcentrerade vår och ta tag i de mindre spektakulära och mer kärnfulla frågorna om etablering, arbetsmarknad, skola och boende.

Grundare av Sveriges-resurser.se, landets första debattsajt för integrationsfrågor

Amanda Björkman

Annons
Annons
Annons